Nästan alla som startar en blogg har drömmen om att den någon gång ska bli en riktigt stor, med en massa läsare och kommentarer. Vissa kanske bara vill ha en liten "dagbok", men min blogg får väldigt gärna växa och bli bara större och större.

Det kan vara väldigt lätt att tro att alla stora hästbloggares liv är en dans på rosor, men självklart får vi inte läsa om allt i deras liv utan dom har självklart även ett liv utanför bloggen. Om min blogg skulle bli stor skulle jag nog försöka hålla den personlig, men jag skulle långt ifrån berätta allt. Vi missar mycket i deras liv vilket gör att mycket kan missförstås och misstolkas, man kan tolka det som står på en massa olika sätt bakom en dataskärm.
Men jag vill säga (skriva...) att jag är väldigt imponerad av dom som driver dom stora bloggarna, det spelar ingen roll inom vilket tema - häst som mode. Tänk vad dom blir utsatta för, elaka kommentarer och påhopp, folk som anonym skyddad bakom sin skärm vågar skriva både det ena och det andra. Men dessa bloggare har lärt sig att ignorera dessa kommentarer och bara försöka skaka av sig dom, jag är som sagt imponerad!

En annan sak, tänk vilket tvång dom ändå har på sig att blogga. Skippar jag att blogga under 2 dagar får jag inga kommentarer om det och statestiken håller i sig på den låga nivå den ligger. Är det däremot en av dom "stora" som inte bloggar under några dagar blir det ett väldigt liv. Många av dessa bloggare har också bloggat under flera år och har fortfarande saker att skriva och ha åsikter om, imponerande det med... och jag snackar om att jag har dåligt med idéer. ;)

Med denna text vill jag också säga att man verkligen ska tänka på vad man skriver i kommentarerna man postar, varför såra någon som man inte ens känner, vad får man egentligen ut av det?

Som sagt, drömmen finns om att bloggen någon gång ska bli stor. Det är bara att fortsätte kämpa och skriva, det kanske händer någongång i framtiden?

Bilden har ingenting med texten att göra.