Ridskolehäst på Delsbo kör- och ridsällskap
Född 1999 
e. Kej
u. Fina
ue. Lorion
Gotlandsruss 
129 cm 

Urtina, eller "Ärtan" är en liten dam med attityd. Med dom mindre barnen sköter hon sig bra, men kommer det upp någon som kräver att hon ska jobba kan hon käfta emot lite. 

Detta är också en ponny som jag red mycket när jag började på DKRS. Som jag minns det var hon absolut inte en favoritponny, iallafall inte dom första gångerna. När vi däremot lärt känna varandra lite så gick det bättre och jag tyckte att hon var "cool" att rida. Det är nog med det ordet jag fortfarande skulle beskriva Ärtan med, hon är helt enkelt cool. 

Detta är också en ponny som älskar att visa upp sig. Hon kan komma ut från en tävlingsbana, kanske stoppat ut sig på första hindret, och tycka att hon är den absolut bästa häst som jorden någonsin har skådat. Hon kråmar sig något enormt och gör "höga benlyft" på stället. Fast tilläggas bör ju att hon faktiskt dom allra flesta gånger har något att vara stolt över när hon kommer ut från tävlingsbanan, för hoppa det kan hon. Om jag har rätt så har hon tävlat upp till LB i hoppning med bra resultat. Dom gånger jag har sett henne tävla syns det att hon tycker att det är roligt och hon ser ut att leta efter hindren. 

För att gå tillbaka till min och Ärtans relation så tror jag att hon var den första ponnyn jag ramlade av på ridskolan. Våran ridgrupp red på utebanan och Mystik (som var en riktigt fjant på den tiden...) blev rädd för något i gräset utanför och for iväg och fick med sig resten av hästarna. Ärtan drog också hon efter och jag tror hon la av en liten bock för helt plötsligt rullade jag iväg under avspärrningarna som delade av ridbanan. Det var ju snällt tänkt av henne så jag slapp ha massa springande hästar runt mig. Jag gjorde inte illa mig någonstans och skyndade mig att hämta Ärtan som då hade stannat och hoppade upp igen. Den lektionen tror jag att mer än halva ridgruppen ramlade av...