När jag var på Strömsholm i helgen så måste jag säga att jag blev glatt överaskad av en sak - dom allra, allra flesta red "fint". Det var inte en massa slit, slag, morrningar och inborrade sporrar i sidan på hästen utan istället glada pårop när den ställde upp och hoppade i ett krångligt läge. Detta blev jag otroligt glad över att se.

Nu tänker jag förstås mest på ponnyallsvenskan, eftersom det är ponnyryttare som jag ser när jag följer med på lokala tävlingar. Jag tycker att skillnaden var enorm! Nu pratar jag absolut inte om alla ryttare på lokala tävlingar och inte heller om alla som red på Strömsholm - det finns självklart undantag. Men det jag vill säga är att majoriteten på Strömsholm red ordentligt och att man ser betydligt mer så att säga skitridning på mindre tävlingar.

Varför det är så vet inte jag, men jag tycker att alla verkligen borde lära sig någonting av detta. Att vara elak mot sin häst gör inte att man kommer upp i dom högsta klasserna för isåfall så borde dom som tävlade där i helgen behövt använda samma metoder då, vilket dom inte gjorde. Jag tror att om man inte får hästen med sig, om den inte tycker att det är roligt så kommer man aldrig kunna hoppa dom allra högsta klasserna med den hästen - någon gång så måste den helt enkelt tröttna på att inte få något för att den kämpar!

Något jag också la märke till var hur gärna många av hästarna ville komma runt felfritt, dom sträckte ut ordentligt vissa gånger och krängde sig över ur dom mest krångliga lägen. Vissa ponnyer var extrema och hade en enorm kämparglöd!

Jag vill poängtera att det absolut finns ryttare på lokala tävlingar som verkligen rider ordentligt och snyggt, väldigt många faktiskt. Det är bara det att det är fler på lokala än vad det var på Strömsholm som inte gör det. Det fanns även dom på Strömsholm som inte, enligt mig, red speciellt trevligt. 
Bilderna är gamla och ryttarna har absolut ingenting med texten att göra.