Bildminne - Senaste ritten på den bästa

Dagen innan Petra flyttade till sin nuvarande ägare var vi ute på en liten tur. Mamma följde med med kameran vilket jag är otroligt tacksam över. Vi red inte alls långt utan till en liten "backe" där vi red fram och tillbaka några gånger, vi avslutade med ett galopprejs och vände sedan hemåt.
Inget komplicerat, men jag tror vi båda hade riktigt roligt. Hon skötte sig iallafall superbra och lyssnade på minsta lilla hjälp, med öronen spetsade hela tiden.


The one and only

Från att ha varit livrädd för ponnyn, gråtit mig igenom lektioner och när jag såg hennes namn bredvid mitt på ridlistan - till att spendera varje möjligt tillfälle med henne, att skutta över hinder (även om dom inte var höga...), rida ut på mysiga turer när hon skulle sättas igång, till att verkligen älska den häst jag en gång var rädd för. 

Även om jag verkligen njöt av ridlektionerna och ridturerna så är det inget som slår stunderna i hagen. Då jag kunde gå till hagen och ropa och hon glatt kom och mötte mig, om än för att bli kliad. Jag kunde stå där i evigheter, och faktiskt också Petra. Jag tror faktiskt hon älskade dom här stunderna lika mycket som jag, det verkade iallafall så på bakbenen hon lyfte för att jag skulle komma åt bättre, på huvudet som hamnade i alla möjliga vinklar och hela kroppen som började gunga fram och tillbaka när jag hittade det exakt rätta stället. Även om jag gick därifrån med träningsvärk i fingrarna och otroligt lortiga händer så var det ändå den bästa stunden på dagen. För jag fick spendera den med världens bästa ponny. 

Det blev totalt 5 år som skötare på henne - det är år som jag alltid kommer tänka tillbaka på med en otrolig glädje, en glädje över stunderna jag fick uppleva med Petra och att jag fick lära känna henne. Jag tror att alla hästmänniskor känner igen mig i vad jag skriver, för andra kanske det verkar konstigt - men för mig var verkligen Petra en bästa vän, jag tänker fortfarande tillbaka på henne som en sådan. 

När jag skriver detta inser jag vilken tur jag har. Petra är nu såld från ridskolan, men hon har hamnat hos en super trevlig och härlig familj som jag vet att hon har det toppen hos. Härifrån, där jag sitter tar det 5 minuter med bil och jag får hälsa på henne när helst jag vill. Hon kunde lika gärna bo i Skåne.... Jag var där för några veckor sedan och självklart började jag klia henne på en gång, reaktionerna från henne var exakt dom samma. 

Ingen häst har betytt eller kommer att betyda mer 



"NYSTART"

Nu har hela kvällen gått åt till att fixa bloggen någorlunda, så nu får den vara så här ett tag.
Ska försöka se detta som en slags "nystart" och ska verkligen försöka hålla igång bloggen ordentligt nu!

Aja, dagen började iallafall med en sovmorgon fram till strax före 12... borde egentligen försöka ställa om dygnen lite nu eftersom det endast är 4 dagar kvar innan skolan börjar.
Var hemma och bara slöade fram till 4 någon gång, åkte då ner till stallet och var där i några timmar.
Blev lite fotande, men mest mys med sötponnyn eftersom det är väldigt svårt att knäppa kort när man har en ponny som trycker sig emot en för att bli kliad. :')

Blev några bilder, men absolut inte många och vet inte hur kvaliten blev.. ska sätta mig och fixa dom nu!


PETRA


Petra alltså... hon är en C-ponny som nu hunnit bli hela 21 år.
Hon är min sköthäst och har varit i ungefär 4 ½, sedan den 27 december 2006. 
För då fyllde jag 10 år, och 10 år måsta man vara för att få bli skötare.
Nu ägs hon inte av ridskolan längre, men står kvar där av olika inledningar.. vilken jag är väldigt glad över!

Hennes favoritsysselsättningar är väl att äta, vilken syns väääldigt mycket på hennes mage.. även att hoppa tycker hon är roligt och vissa gånger kan det gå lite väl fort!
Hon tycker även att bli kliad är väldigt skönt, speciellt nu på sommaren.

Vi har hunnit med både det ena och det andra tillsammans, hon är den jag ridit mest på ridlektionerna och vi har tävlat några klubbtävlingar tillsammans.
Vi har tävlat både hoppning och dressyr, men det är absolut hoppningen Petra tycker är roligaste!
Tävlingarna har gett väldigt blandade resultat, jag har åkt av på tredje hindret en gång... men vi har också vunnit.
Dressyren har gått helt okej den också, där har vi en andraplats som bäst.
Men det är absolut inte placeringar som betyder mest, vi har haft roligt och det är det viktigaste!

Petra har stått på ridskolan ett bra tag nu, och trivs väldigt bra där. Mot dom småa barnen är hon väldigt snäll och försiktig medans hon med dom mer vana taggar till lite mer.
I hanteringen är hon som en dröm, verkligen super duper snäll.
Hon är helt enkelt bäst! ♥

Det finns mycket mer att berätta, men nu ska jag inte tråka ut er mer utan bjuder på bilder istället!


Foto : Sandra Granlund, http://dkrsryttare.blogg.se/





Foto : Olivia Forselius



Gör fortfarande väldigt gärna länkbyten!

 


RSS 2.0