Det är egentligen helt sjukt...

...vilka stora krav och förhoppningar vi hästmänniskor har på Rolf-Göran Bengtsson.
Kom på mig själv idag när jag satt och kollade på 1:a omgången. När Malin red en 8-felsrunda på Tore så var det "helt okej", när sedan Roffe gjorde samma sak satt jag och sa väldigt fula ord för mig själv. Nu några timmar efteråt har jag ändrat syn på saken. Roffes runda var också "helt okej". Jag kan inte sträcka mig så långt så att den var bra, men ändå. 

I andra omgången ryckte dom tre svenskar som startade verkligen upp sig. Kanonrundor av alla 3, framförallt av Rolf-Göran och Quintero. Sverige hade 3 ryttare topp 12, DET är bra. 

Nu ska jag sitta i lägenheten väldigt tyst och lugn resten av kvällen. Mina grannar kan inte tro att jag är riktigt klok. Smackningarna över i princip varje hinder för dom svenska ekipagen var inte dåliga. Varför gör man så egentligen? Jag vet ju faktiskt att hästarna inte hör mig genom TV-rutan...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0